Barnhemmet i Muang Mai – tors 22 jan – sön 12 april 2015

I Odd Fellow Sverige, Välgörenhet by Webmaster BengtLämna en kommentar

Det är skollov och väldigt tyst här på barnhemmet. Några av våra barn är hemma och hälsar på i sina hembyar och sju av våra pojkar har valt att leva munkliv i Wat Manik under lovet. Men innan lovet hann det hända en hel del – mest roligt och en del mindre roligt men bra ändå.

Tiden går fort, för er som inte redan visste det, och vi blir lika förvånade varje gång vi inser att det var väldigt länge sedan ni hörde något från oss. Men nu ska vi uppdatera er på lite av det som har hänt sedan sist.

I skrivande stund har våra barn sitt längsta skollov, så det har varit mycket fokus på läxor och prov sedan sist, och det har gett resultat. De flesta av våra barn kom hem med riktigt bra betyg – i år igen!

Söndagen den 1 februari ordnade några av Vings personal, på initiativ av Linn Talmoen Myhr, en fantastisk dag för barnen här på barnhemmet. När de kom hade de dessutom med sig massor av gåvor skänkta av deras gäster under högsäsongen.

Först fick alla barn vackra ansiktsmålningar som målades av gänget från Ving – oj va fina våra barn blev det gick inte att ta miste på att de har målat en del barnansikten förr. Barnen tyckte det var otroligt roligt att bli målade, men ännu roligare var nog ändå när barnen fick måla personalen. Som vanligt urartade det på ett roligt sätt så stackarna blev inte bara målade i ansiktet och inte blev det så fint heller – men kul var det.
Efter ansiktsmålningarna fick barnen lära sig några danser och sånger – i början var de lite blyga men efter ett tag kunde de bara inte låta bli så det sjöngs och dansades för fullt på vår gräsmatta. Stort tack till alla på Ving för en fantastisk dag!

Vi har både välkomnat nya volontärer och sagt hej då till några. Den 15 februari var det dags att välkomna Jane som kom för att ersätta Moa som lämnade oss den 22 februari och den 8 mars var det dags att välkomna Kajsa som kom för att ersätta Sassa som lämnade oss den 15 mars och siste men inte minst, den 19 mars var det dags att vinka av Sabina. Tre riktigt bra volontärer slutade med andra ord, men som tur var så fick vi förstärkning av två nya fantastiska förmågor.

Den 18 februari var det dags för oss på barnhemmet att vinka av våra älskade pojkar Dee och Lan. Två fantastiska små herrar som har gett massor till alla oss andra här på barnhemmet.
De skulle flytta tillbaks till sin mamma som livet har ordnat upp sig för. Så ja, det var egentligen en glädjens dag, men trots det så är det svårt att se sina barn gå ut genom grinden för att förhoppningsvis inte komma tillbaks igen.
Det är väldigt dubbla känslor – man är glad för deras skull men kanske inte riktigt lika glad för sin egen skull. Alla försökte hålla tillbaks tårarna, alla utom Farmor som numera tar ut ålderns rätt och inte döljer sina känslor. När det hade åkte försvann många iväg på sina rum för att ta hand om sina egna känslor ett tag. Vi har naturligtvis kontakt med pojkarna och deras mamma och allt verkar vara bara bra.

Vi har haft massor av roliga besök och kära återseenden under tiden som har gått. Vi kan dessvärre inte nämna er allihop men vi vill att ni ska veta att vi är oerhört tacksamma för att ni tar er tid och hälsar på oss – era besök är guld värda. Lite extra kul var det att Julia Koponen kom och hälsade på oss och till sist fick möjlighet att träffa de barn som hon jobbat så hårt för. Det var Julia som 2011 och 2012 satt ihop de två utsålda fantastiska välgörenhetskonserter – Music for Life – till förmån för barnhemmet. Det var även väldigt kul för barnen att deras älskade volontärer, Yvonne och Jenny, kom tillbaks för att hälsa på dem.

Det har som sagt varit mycket vanlig vardag med stort fokus på läxor och slutprov under perioden som har gått. På helgerna har vi naturligtvis varit iväg på olika utflykter, badat och promenerat. När vi närmade oss slutet av skolår bestämde sig sju av våra pojkar att de ville tillbringa skollovet i ett tempel som munkar. Något alla vi här på barnhemmet tycker är otroligt bra.

Den 29 mars var det en stor ceremoni för våra små munkar på Wat Manik, templet där pojkarna nu lever munkliv. Det var en väldigt fin och värdig ceremoni för de drygt 100 pojkarna med många stolta föräldrar som fick se på när deras små älsklingar förvandlades till munkar med en fin ceremoni där håret rakades av och när de sedan fick sina orangea beklädnader. Det kändes bra att det var bland det sista Calle fick uppleva av barnhemmet och hans barn innan det var dags för honom att lämna Thailand för den här gången. Det var även roligt att Annika från Happy Child fick vara med på denna väldigt thailändska ceremoni.

Med bara sju barn hemma så är det väldigt tyst, rätt så tråkigt och samtidigt lite mysigt. Våra fantastiska volontärer har använt tiden till att ta sig igenom vårt klädlager och sorterat ut det vi behöver, resten har vi skänkt till behövande utanför barnhemmet bland annat till de läger där byggarbetare bor.

Imorgon firar vi Song-kran – det thailändska nyåret. Vi kommer att inleda dagen med ett traditionellt firande i templet med våra sju små munkar och på eftermiddagen bär det av till Nai Yang stranden och det mindre traditionella men ack så roliga vattenkriget. Mer om det i nästa brev.

Varma hälsningar,

Sussi och Hans

www.barnhem.org

Lämna en kommentar